Barnen hittade den här stackars lilla fågeln på gräsmattan förut… Allt hopp var ute för den så det fanns ingen annan utväg än att fixa en begravning!
Nu vilar fågeln under torven i vår trädgård. Ellen och Sigge framförde också en egenskriven låt under ceremonin, den gick såhär:
Sov du lilla fågel
snart är det sommar
men du är ändå död…
Slutligen fick fågeln det finaste namn barnen kunde tänka sig och en gravskylt med texten ”Cecilia Godis”.
Nu är min prästroll över för i dag och jag kan sätta mig med ett nytt virkningsprojekt i solen – härligt! 🌞